SAS ARKIV
Message Number: 1
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:06:10 +0200
From: "tony.fi.telia.com"
Subject: kommentar=?ISO-8859-1?Q?_på?= musiken

This is a multi-part message in MIME format.

----=_--b79a335f.06e3e076.000000ff
Content-type: text/plain; charset=ISO-8859-1
Content-Transfer-Encoding: 8bit

tjena stefan.

skit bra musik!!!!!
men jag skulle gärna kunna ladda ner dom till min disk.
går det på nått vis att göra det

hoppas och väntar på svar.

Tack på för hand!


----=_--b79a335f.06e3e076.000000ff
Content-Type: text/html; name="body.htm"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable
Content-Disposition: attachment; filename="body.htm"


<=21DOCTYPE HTML PUBLIC =22-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN=22>






tjena stefan.

 

skit bra musik=21=21=21=21=21

men jag skulle gärna kunna ladda ner dom till min
disk.

går det på nått vis att göra det

 

hoppas och väntar på svar.

 

Tack på för hand=21


----=_--b79a335f.06e3e076.000000ff--

------------------------------

Message Number: 2
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:27:42 +0200
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: SV: SV: J-MJ - bakgrunden?

From: "ricard.wolf.swipnet.se"
Subject: Re: SV: SV: J-MJ - bakgrunden?
Date: Sat, 11 Aug 2001 00:04:17 +0200

>>
>> On Thu, 9 Aug 2001, cfmd.swipnet.se wrote:
>>
>> >> Det borde belysa vad som måste handjagas och vad som kan sequencas.
>> >> Även om vissa partier kan sequencas så tror jag delar av dem är
>> >> handjagade. På den tiden var tung sequensing inte norm bör man minnas
>> >> även om Jarre har använt det en hel del.
>>
>> Även om det som sagts ser ut som han spelar väldigt lite
egentligen när
>> det är live, kan man mycket väl tänka sig att han spelar desto mer i
>> studion. Det krävs mycket mer för att spela bra live, och Jarre verkar
>> satsa mycket på att njuta av hela grejen än att spela ser det ut på de
>> videoupptagningar man sett.

Sant. Men det tror jag är mer symptomatiskt av vad som hände på
80-talet. När jag såg honom på Globen verkade han i alla fall spela
lite mer på riktigt, men han kunde låtit bli Thereminen.

Fan vet om man inte skulle ha gjort samma sak! Tänk dig själv, om du
skall stå inför några mille pers med världens show, skulle inte du
också satsa på att se till att man kan njuta av det?

Man lever ju trots allt inte mer än en gång.

Uj. Annars brukar jag vara lite putt över fenomenet!

MVH
Magnus


------------------------------

Message Number: 3
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:09:28 +0200
From: "mr.analogue.org"
Subject: SV: kommentar=?ISO-8859-1?Q?_på?= musiken

----- Ursprungligt meddelande -----
Från:


>> tjena stefan.
>>
>> skit bra musik!!!!!
>> men jag skulle gärna kunna ladda ner dom till min disk.
>> går det på nått vis att göra det
>>
>> hoppas och väntar på svar.
>>
>> Tack på för hand!
>>
>>


Argh!!!!


1) Skrivihop.nu!!!

2) Vi tänker _inte_ skita bra musik.

3) Du mailar till en hel mailinglista.


/mr




------------------------------

Message Number: 4
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:13:01 +0200
From: "patrick.fridh.telia.com"
Subject: Re: SV: kommentar=?ISO-8859-1?Q?_på?= musiken

>>>> skit bra musik!!!!!
>> 2) Vi tänker _inte_ skita bra musik.

* någonstans i stockholm sitter en patrick och skrattar sig blå i natten *




------------------------------

Message Number: 5
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:55:50 +0200
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: SV: Re:SAS-VCO nr. 2 klar!

From: "ricard.wolf.swipnet.se"
Subject: Re: SV: Re:SAS-VCO nr. 2 klar!
Date: Sat, 11 Aug 2001 00:02:08 +0200

>>
>> On Thu, 9 Aug 2001, mr.analogue.org wrote:
>>
>> >> Resultatet blir ungefär som en 100-procentig PWM skapad ur
>> >> triangelvåg+komparator. (Dvs stabil i frekvens till skillnad från
>> >> PWM skapad ur sågtandsvåg+komparator.)
>>
>> Hm, hur menar du? Frekvensen är ju konstant, eller är det det faktum att
>> man vid PWM ur triangelvåg förskjuter ena pulskanten bakåt och
den andra
>> framåt som du menar?

Han menar givetvis stabil i fas, och inte frekvens så som han skrev.
Fasmoduleringen syns förvisso i frekvensplanet, men det är en annan
story.

MVH
Magnus


------------------------------

Message Number: 6
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:58:37 +0200
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: RE: Yamaha CS-60

From: "ricard.wolf.swipnet.se"
Subject: RE: Yamaha CS-60
Date: Fri, 10 Aug 2001 23:59:54 +0200

>>
>> On Thu, 9 Aug 2001, cfmd.swipnet.se wrote:
>>
>> >> trimpotar i jämförelse med OB-Xa. CS-80 skulle nog behöva en
>> >> oscillator-trimning i stil med den hos OB-8an. Du trimmar en pot per
>> >> oscillator så att den är tillräckligt bra (två magiska LEDar avslöjar
>> >> detta) sen göres resten med automatik och den inbyggda frekvensräknaren!
>>
>> Det stora problemet i CS-50/60/80 är att
den saknar mikroprocessor, så det
>> är svårt att få den att göra nåt såpass intelligent.

Det är jag fullt medveten om. Vill man ha intelligens får man ta med
sig den ;)

>> Det är inte omöjligt att få en analog polysynt att vara välstämd dock,
>> Korg Trident och Polysix har ingen som helst autotune, inte i vanlig
>> mening dock. Dock har man försökt vara smart och använder så enkla linjära
>> VCO:er som möjligt, och har gemensam exponentialomvandlare. Speciellt
>> Tridenten med sina två oscillatorer per röst
är ju i just
>> oscillatorkonfigurationen identisk med CS-80 men ack så mycket stabilare.

Ah, det är ju ett sätt att lösa det på ;)

>> I det avseendet är CS-syntarna lite amerikanska: fläska på med så mycket
>> elektronik och trimpotar som möjligt så får vi se hur bra det blir ... :-)

Sant. Konstigt att vissa amerikaner dock kom på att minska det onödiga
fläsket en aning...

MVH
Magnus


------------------------------

Message Number: 7
Date: Sat, 11 Aug 2001 02:04:23 +0200
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: SV: SV: SV: SV: SV: SV: SV: J-MJ - bakgrunden?

From: "mr.analogue.org"
Subject: SV: SV: SV: SV: SV: SV: SV: J-MJ - bakgrunden?
Date: Sat, 11 Aug 2001 00:48:24 +0200

>> ----- Ursprungligt meddelande -----
>> Från:
>>
>> >> >> Frågan är med vilket kontrollorgan?
>> >>
>> >> Tja, Release eller tidskonstant på lag-processorns tidskonstant är ju
>> >> exempel som kan rattas.
>>
>> Ratt alltså.
>> Jag har aldrig tippat på att det är gjort med ratt... åtminstone inte
>> om ratten direkt styr tonhöjden. Men om den indirekt styr
tonhöjden
>> via en tidskonstant eller så, som du säger, känns det mer rimligt.

Ja, det är ju mer där som man får gunget tycker jag det låter som.
Jag kan ju minnas fel också, det är ju flera timmar sen jag hörde den
och det var ju enbart igår jag lyssnade på just den detaljen.

CS40 verkade inte direkt vara rätt instrument för det i alla fall.

>> >> Om du patchar upp ljudet så tror jag det blir ganska uppenbart vad som
>> >> ger "rätt" effekt.
>>
>> OK, hit med en 2600... ;)

That's the spirit!

Just precis, rå hit med en ARP 2600!

Ingen som vill låna mig en? ;O)

MVH
Magnus


------------------------------

Message Number: 8
Date: Sat, 11 Aug 2001 02:07:19 +0200
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: SV: kommentar pa musiken

From: "patrick.fridh.telia.com"
Subject: Re: SV: kommentar på musiken
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:13:01 +0200

>> >>>> skit bra musik!!!!!
>> >> 2) Vi tänker _inte_ skita bra musik.
>>
>> * någonstans i stockholm sitter en patrick och skrattar sig blå i natten *

* någonannanstans i stockholmsnatten sitter en magnus och garvar ännu
mer än just nyss - tack för bidraget patrick! *

MVH
Magnus


------------------------------

Message Number: 9
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:43:00 +0200
From: "mr.analogue.org"
Subject: Fourieranalys 102 (Re: SAS-VCO nr. 2 klar!)

On Fri, 10 Aug 2001, cfmd.swipnet.se wrote:

>> From: "thomas.roundhouse.se"
>>
>> >> Yippey!
>> >> Så var VCO nummer 2 klar.
>> >> Denna gång verkar det ha gått lite bättre, för jag
>> >> får några ljud ur denna, även om de överlag är
>> >> _väldigt_ svaga.
>>
>> Ingen motgång verkar hejda dig! ;O)

Härlig positivism! :)

( man med modular + sequencer med vev = positivhalare ? )

>> >> Jag tror att PWM står för Pulse Width Modulation(?) men
>> >> jag vet inte riktigt vad det innebär? Vad fyller denna
>> >> för funktion på SAS-VCO:n?
>>
>> På detta sätt så får man en puls-signal där
>> tidförhållandet mellan de höga och låga partierna kan kontroleras med
>> en styrspänning. ... Genom att ändra på en pålagd spänning på J1 så kan
>> man ändra det spektrala innehållet på pulsformen, från 50% (mycket av
>> låga frekvenser) till nära 0% (mycket av de höga frekvenserna).

Filosofen inom mig ifrågasätter det där... :)

Om man ser frekvensspektrat som linjärt och oändligt brett så tror jag
egentligen att det är en jämn fördelning av låga och höga frekvenser.
Men eftersom örat hör vad det hör, så OK.


MEN:
Jag låter inte detta världsliga faktum hindra mig från att fortsätta! :)

Jo, det är rätt intressant att kolla på hur övertonerna är fördelade i
pulsvågor. De flesta känner till att fyrkantsvåg bara har de udda över-
tonerna (1f, 3f, 5f, 7f osv) i fallande amplitud (1, 1/3, 1/5, 1/7, osv).

Men andra pulsvidder då? Det är faktiskt rätt simpelt att räkna ut om
man kan sin kära Fourieranalys utan och innan. Resultatet kan (som
vanligt) nås på flera sätt, och ger (som vanligt) en hel del
aha-upplevelser.

Lite förenklat kan man säga att intensiteten hos överton N är:

a = 1 - cos( 2*Pi * PW * N )
N

om PW är pulsvidden (ett tal mellan 0 och 1).
(Detta rakt ur mitt bildminne via rostig matte, hoppas det blev rätt.)

Det kanske först såg obegripligt ut, men jag ska visa i bilder.


PW = 50% (fyrkantsvåg) ger:

* * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * *
1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...

(stjärnstapeln över en siffra visar hur stark motsvarande överton är)


PW = 25% ger:

* * * * * * * *
* * * * * * * *
* * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...


PW = 12,5% ger:

* * * *
* * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...


PW = 6,25% ger:

* *
* * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...


Ser ni mönstret som framträder?

Övertonsstaplarna går alltså i ett sinusformat mönster.
Vid 50% PW (fyrkantsvåg) är det varannan överton topp och varannan dal,
vid smalare pulsvidder breddas det sinusformiga mönstret omvänt
proportionellt mot pulsvidden.

Nu har jag råkat välja snälla pulsvidder på 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, men
det var bara för att det blir lättare att rita då. Det sinusformiga
mönstret i frekvensplanet funkar likadant för godtyckliga pulsvidder.
Skillnaden blir bara att toppar och dalar inte alltid hamnar mitt på
en överton.


50% PW har som bekant bara de udda övertonerna.
Kolla som jämförelse in 25% PW - där är det varannan jämn överton som
är starkast. Och visst är det så att den på sätt och vis låter som om
den vore en oktav högre än den 50%-iga? Det är ju just de jämna övertonerna
som bildar en ton en oktav upp. Om vi bara hade haft jämna skulle vi inte
ha nåt kvar alls som höll vår ton i denna oktaven, utan vi hade hamnat en
oktav upp. Dessutom är ju 25% PW ganska lik 50% PW en oktav upp, eller hur?
Skillnaden är ju bara att varannan puls fattas. Därav likheten i
övertonsspektrat.

Nåt annat som kan vara intressant att se är hur grundtonen blir svagare
och svagare ju smalare pulsvidd man har. Inte oväntat.


Ofta kan man se paralleller mellan signalers utseende i tid (verkligheten)
och i frekvens (transformplanet). Om t ex verklighetens A har transformen B
så har B i verkligheten ungefär transformen A. Om ni hänger med.

Här har vi en signal som består av fyrkantiga pulser... om vi gör dem
smalare till små spikar breddas mönstret i dess avbild i frekvensplanet.

En oändligt smal spik (s k deltafunktion) i verkligheten är oändligt bred
sedd i frekvensplanet. Den innehåller alla frekvenser, från noll till
oändligheten.
-Parallell:-
Om vi istället har en ren sinusvåg i verkligheten, en oändligt bred signal,
är den i frekvensplanet en oändligt smal spik, nämligen en enda frekvens.

Om vi tänker oss den där första spiken med oändligt brett spektrum - och vi
vill begränsa det där spektrat så det blir smalare (genom att köra spiken
genom ett filter, LPF eller BPF), så kommer spiken att smetas ut i tiden
istället, och få en bredd som är större än noll.

När nåt krymper i frekvensplanet, växer det i tidsplanet, och vice versa.

(Här kommer även fysikens välbekanta Heisenbergs obestämbarhetsrelation in:
Två storheter som är varandras transformer (t ex läge och hastighet, eller
tid och energi) kan inte samtidigt bestämmas med godtycklig noggrannhet,
eftersom de inte båda kan vara godtyckligt begränsade... när den ena blir
mer distinkt smetas den andra ut. Detta viktiga fysikaliska faktum är en
ren konsekvens av matematiken man använder i kvantfysikens vågfunktioner
och ramlar ut förvånansvärt enkelt när man bevisar det. Skitcoolt! Men...
Glöm det. :) )



Till slut - Hemläxa! :)

Vilken PW ger följande övertonsserie?

* * *
* * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ...
1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...



Hoppas nåt gick fram och nåt ljus gick upp, för det är rätt häftigt när
man kan se samband mellan saker och ting i dessa båda världar.

Slut för idag, tack för idag. :)


/mr - slut för idag...





------------------------------

Message Number: 10
Date: Sat, 11 Aug 2001 02:02:45 +0200
From: "mans.common.se"
Subject: Re: live vs automatiskt

Varmt välkommen. Sitt inte och lurka för mycket hemma bara. Låt åsikterna
och inläggen flöda fritt!

//Måns



At 00:14 2001-08-11, you wrote:
>>Hej SAS!
>>Nu har jag lurkat på tok för länge egentligen, mest av två anledningar:
>>1) jag orkar inte med alla dåliga skämt. Eftersom jag har listan på digest
>>blir
>>det VÄLDIGT många på rad...
>>2) jag har inte hakat på modularprojektet som ju tar upp en icke oansenlig
>>del av
>>utrymmet.
>>Men man ska väl inte börja med att gnälla, utan med att presentera sig: Magnus
>>Hägglund var namnet, är bosatt utanför huvudstaden, har mångårig erfarenhet av
>>Göteborgsskämt och viss vana vid att traktera allahanda klaviaturförsedda
>>instrument. När debatten tog fart om live/programmerad musik kunde jag
>>plötsligt
>>inte låta bli att kasta mig rakt in i den stundom friska, stundom skämda
>>åsiktsmixer som är SAS.
>>
>> >>
>> >> "ENCOUNTER - live and automatic"
>> >>
>> >> För det är ju just det det är!
>> >> En del live och en del inte live.
>> >>
>> >> Meningslöst att, som vissa gör, _låtsas_ spela live, minst lika
>> meningslöst att
>> >> överhuvudtaget _spela_ den mesta av dagens musik live. Så varför inte
>> göra en
>> >del
>> >> saker, som man kan göra live, live. Och automatisera resten, som man gör i
>> >> studion.
>> >>
>>
>>Efter detta inlägg konstaterades att Erasure och Pet Shop Boys envisas med att
>>spela på sequencer och synt och att detta skulle innebära någon sorts fördel
>>framför att klämma på en tejp. Det förstår inte jag. Jag vill kontra med tex
>>Prodigys Hultsfredsspelning '98. Det är helt omöjligt att säga huruvida
>>musiken
>>kom från en sequencer eller en DAT. Det var ju en så otroligt tuff konsert och
>>det hårda var naturligtvis den monumentala ljud- och ljusanläggningen, inte
>>eventuellt live-element i framförandet. Kan någon förklara vari skillnaden
>>ligger
>>mellan förprogrammerade instruktioner till syntar (som man ändå inte petar på
>>under konserten) och förinspelad musik på ett band? Jag anar att det nog
>>är som
>>med det mesta annat på den här sidan - att om de riktiga syntarna står på
>>scenen
>>så är det ett bevis på att man inte fuskar... Själv tillhör jag den falang som
>>bryr mig om hur det låter. I min egen poporkester har vi gått från att
>>spela live
>>med trummaskiner via en Akai-sampler till att nu ha en DAT med trummor på.
>>Formmässigt sett är det ingen skillnad - det är samma låtar då som nu, samma
>>frånvaro av improvisation. Men det är mindre krångel med DATen och alltså ett
>>tekniskt osäkerhetselement mindre. Somligt var bättre förr, men inte allt.
>>/Magnus (med tillnamnet Robotfighter, för att skilja oss Magnusar åt.)
>>
>>
>>





------------------------------

Message Number: 11
Date: Sat, 11 Aug 2001 03:30:49 +0200
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: Fourieranalys 102 (Re: SAS-VCO nr. 2 klar!)

From: "mr.analogue.org"
Subject: Fourieranalys 102 (Re: SAS-VCO nr. 2 klar!)
Date: Sat, 11 Aug 2001 01:43:00 +0200

>> On Fri, 10 Aug 2001, cfmd.swipnet.se wrote:
>>
>> >> From: "thomas.roundhouse.se"
>> >>
>> >> >> Yippey!
>> >> >> Så var VCO nummer 2 klar.
>> >> >> Denna gång verkar det ha gått lite bättre, för jag
>> >> >> får några ljud ur denna, även om de överlag är
>> >> >> _väldigt_ svaga.
>> >>
>> >> Ingen motgång verkar hejda dig! ;O)
>>
>> Härlig positiv
ism! :)

Ja, visst är det!

För att ge lite mersmak så fick han fingra lite på CS40, OB-8,
Spectrum, Formant och Solina Strings ;)

>> ( man med modular + sequencer med vev = positivhalare ? )

Jo, men som man säger i London, se upp för Blitz-halkan!

>> >> >> Jag tror att PWM står för Pulse Width Modulation(?) men
>> >> >> jag vet inte riktigt vad det innebär? Vad fyller denna
>> >> >> för funktion på SAS-VCO:n?
>> >>
>> >> På detta sätt så får man en puls-signal där
>> >> tidförhållandet mellan de höga
och låga partierna kan kontroleras med
>> >> en styrspänning. ... Genom att ändra på en pålagd spänning på J1 så kan
>> >> man ändra det spektrala innehållet på pulsformen, från 50% (mycket av
>> >> låga frekvenser) till nära 0% (mycket av de höga frekvenserna).
>>
>> Filosofen inom mig ifrågasätter det där... :)
>>
>> Om man ser frekvensspektrat som linjärt och oändligt brett så tror jag
>> egentligen att det är en jämn fördelning av låga och höga frekvenser.
>> Men eftersom örat hör vad det hör, så OK.
>>
>>
>> MEN:
>> Jag låter inte detta världsliga faktum hindra mig från att fortsätta! :)

Åh, härlig naiv positivism på signal teori området ser jag! ;O)

>> Jo, det är rätt intressant att kolla på hur övertonerna är fördelade i
>> pulsvågor. De flesta känner till att fyrkantsvåg bara har de udda över-
>> tonerna (1f, 3f, 5f, 7f osv) i fallande amplitud (1, 1/3, 1/5, 1/7, osv).
>>
>> Men andra pulsvidder då? Det är faktiskt rätt simpelt att räkna ut om
>> man kan sin kära Fourieranalys utan och innan. Resultatet kan (
som
>> vanligt) nås på flera sätt, och ger (som vanligt) en hel del
>> aha-upplevelser.
>>
>> Lite förenklat kan man säga att intensiteten hos överton N är:
>>
>> a = 1 - cos( 2*Pi * PW * N )
>> N

Mja... snarare:

a = 2*PW
0
2 * sin n*Pi*PW
a = --------------- n >= 1
n n*Pi

Annars får man en annan vågform, nämligen en som har tre nivåer och
där den övre och den undre har var sin halva av PW kvoten.

Detta kan man hitta i sin väl tummade Beta formelsamling ;O)
Ni har väl den när ni rattar syntar? ;O)

Nå, notera den intressanta divisorn n*Pi, detta innebär i praktiken
ett -6 dB/Okt lut. Dvs, den sinusformade variation som Mattias
beskriver finns där, men den dämpas samtidigt som om den vore
lågpassfiltrerad. Detta stämmer ju väl med hur vi brukar betrakta
övertonena redan på en fyrkantsvåg, en reality check som Mattias
missade i all hast (men vem gör inte det?).

>> om PW är pulsvidden (ett tal mellan 0 och 1).
>> (Detta rakt ur mitt bildminne via rostig matte, hoppas d
et blev rätt.)

Nästan.

>> Det kanske först såg obegripligt ut, men jag ska visa i bilder.
>>
>>
>> PW = 50% (fyrkantsvåg) ger:
>>
>> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * *
* * * * * * * *
>> 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...
>>
>> (stjärnstapeln över en siffra visar hur stark motsvarande överton är)

Här glömde du den normala fördelningen 1, 1/3, 1/5, 1/7, 1/9...

[ASCII-grafik rules!]

>> Ser ni mönstret som framträder?
>>
>> Övertonsstaplarna går alltså i ett sinusformat mönster.
>> Vid 50% PW (fyrkantsvåg) är det varannan överton topp och varannan dal,
>> vid smalare pulsvidder breddas det sinusformiga mönstret omvänt
>> proportionellt mot pulsvidden.

Jo. Efterom man har PW = 1/2 och man har n*Pi*PW, dvs n*Pi/2 så krävs
inte mindre än en ökning på 4 av n för att man skall gå en cykel. Dock
så kommer energin att visa två pulser uppåt, för då bryr man sig inte
om polariteten.

>> Nu har jag råkat välja snälla pulsvidder på 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, men
>> det var bara för att det blir lättare att rita då. Det sinusformiga
>> mönstret i frekvensplanet funkar likadant för godtyckliga pulsvidder.
>> Skillnaden blir bara att toppar och dalar inte alltid hamnar mitt på
>> en överton.

Exakt!

>> 50% PW har som bekant bara de udda övertonerna.
>> Kolla som jämförelse in 25% PW - där är det varannan jämn överton som
>> är starkast. Och visst är det så att den på sätt och vis låter som om
>> den vore en oktav högre än den 50%-iga? Det är ju just de jämna övertonerna
>> som bildar en ton en oktav upp. Om vi bara hade haft jämna skulle vi inte
>> ha nåt kvar alls som höll vår ton i denna oktaven, utan vi hade hamnat en
>> oktav upp. Dessutom är ju 25% PW ganska lik 50% PW en oktav upp, eller hur?
>> Skil
lnaden är ju bara att varannan puls fattas. Därav likheten i
>> övertonsspektrat.
>>
>> Nåt annat som kan vara intressant att se är hur grundtonen blir svagare
>> och svagare ju smalare pulsvidd man har. Inte oväntat.

Den avtar i det närmaste linjärt med pulskvoten när densamma är
liten. För grundtonen är n = 1, dvs. det är a1 man tittar på.

>> Ofta kan man se paralleller mellan signalers utseende i tid (verkligheten)
>> och i frekvens (transformplanet). Om t ex verklighetens A har transformen B
>> så har B i
verkligheten ungefär transformen A. Om ni hänger med.
>>
>> Här har vi en signal som består av fyrkantiga pulser... om vi gör dem
>> smalare till små spikar breddas mönstret i dess avbild i frekvensplanet.
>>
>> En oändligt smal spik (s k deltafunktion) i verkligheten är oändligt bred
>> sedd i frekvensplanet. Den innehåller alla frekvenser, från noll till
>> oändligheten.
>> -Parallell:-
>> Om vi istället har en ren sinusvåg i verkligheten, en oändligt bred signal,
>> är den i frekvensplanet en oändligt smal spik,
nämligen en enda frekvens.

Right.

>> Om vi tänker oss den där första spiken med oändligt brett spektrum - och vi
>> vill begränsa det där spektrat så det blir smalare (genom att köra spiken
>> genom ett filter, LPF eller BPF), så kommer spiken att smetas ut i tiden
>> istället, och få en bredd som är större än noll.
>>
>> När nåt krymper i frekvensplanet, växer det i tidsplanet, och vice versa.

Jo, linjära transformer kan vara riktigt kul.

Någon gång kan jag plåga er med teorin bakom, JPEG, MPEG samt MPEG
Audio Layer I, II och III ;O)

Där änvänder man nämligen linjära transformer och en hel del olinjära
trick. Uselt blir det och tappar information gör man, men resultatet
blir ibland förbluffande bra. Själv kan jag inte se på VM utan att
muttra något om felanvänd komprimering...

>> (Här kommer även fysikens välbekanta Heisenbergs obestämbarhetsrelation in:
>> Två storheter som är varandras transformer (t ex läge och hastighet, eller
>> tid och energi) kan inte samtidigt bestämmas med godtycklig noggrannhet,
>> tid och energi) kan inte samtidigt bestämmas med godtycklig noggrannhet,
>> eftersom de inte båda kan vara godtyckligt begränsade... när den ena blir
>> mer distinkt smetas den andra ut. Detta viktiga fysikaliska faktum är en
>> ren konsekvens av matematiken man använder i kvantfysikens vågfunktioner
>> och ramlar ut förvånansvärt enkelt när man bevisar det. Skitcoolt! Men...
>> Glöm det. :) )

Dessutom, en vanligt fel är att använda Fourier-analys på impulser,
som ju bara kommer en enda gång. Då funkar inte Fourier-analys
tillförlitligt. Då skall man göra det enda rätta och köra LaPlace och
dess tidsdiskreta form, dvs. Z-transform.

>> Till slut - Hemläxa! :)

Tack detsamma! ;O)

>> Vilken PW ger följande övertonsserie?
>>
>> * * *
>> * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ...
>> 1 2 3 4 5 6 7
8 9 ...
>>
>>
>>
>> Hoppas nåt gick fram och nåt ljus gick upp, för det är rätt häftigt när
>> man kan se samband mellan saker och ting i dessa båda världar.

Jo... själv ylar jag ju om vars poler och nollor sitter i s-planet när
jag ser högtalare... hur det nu går ihop ;)

>> Slut för idag, tack för idag. :)
>>
>>
>> /mr - slut för idag...

Jahapp, lilla teori-hörnan stänger för ikväll, och det är väl dags att
knoppa. Imorrn så blir det nog lite med SAS-VCO felsökning tror jag.

MVH
Magnus


------------------------------

Message Number: 12
Date: Sat, 11 Aug 2001 03:27:51 +0200
From: "mr.analogue.org"
Subject: SV: Fourieranalys 102 (Re: SAS-VCO nr. 2 klar!)

----- Ursprungligt meddelande -----
Från:

>> >> Jo, det är rätt intressant att kolla på hur övertonerna är fördelade i
>> >> pulsvågor. De flesta känner till att fyrkantsvåg bara har de udda över-
>> >> tonerna (1f, 3f, 5f, 7f osv) i fallande amplitud (1, 1/3, 1/5, 1/7, osv).
>> >>
>> >> Men andra pulsvidder då? Det är faktiskt rätt simpelt att räkna ut om
>> >> man kan sin kära Fourieranalys utan och innan. Resultatet kan (som
>> >> vanligt) nås på flera sätt, och ger (som vanligt) en hel del
>> >> aha-upplevelser.
>> >>
>> >> Lite förenklat kan man säga att intensiteten hos överton N är:
>> >>
>> >> a = 1 - cos( 2*Pi * PW * N )
>> >> N
>>
>> Mja... snarare:
>>
>> a = 2*PW
>> 0
>> 2 * sin n*Pi*PW
>> a = --------------- n >= 1
>> n n*Pi

Negativ intensitet?

>> Annars får man en annan vågform, nämligen en som har tre nivåer och
>> där den övre och den undre har var sin halva av PW kvoten.
>>
>> Detta kan man hitta i sin väl tummade Beta formelsamling ;O)
>> Ni har väl den när ni rattar syntar? ;O)
>>
>> Nå, notera den intressanta divisorn n*Pi, detta innebär i praktiken
>> ett -6 dB/Okt lut. Dvs, den sinusformade variation som Mattias
>> beskriver finns där, men den dämpas samtidigt som om den vore
>> lågpassfiltrerad. Detta stämmer ju väl med hur vi brukar betrakta
>> övertonena redan på en fyrkantsvåg, en reality check som Mattias
>> missade i all hast (men vem gör inte det?).

Nope. :)

>> >> PW = 50% (fyrkantsvåg) ger:
>> >>
>> >> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> >> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> >> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> >> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> >> * * * * * * * * * * * * * * * * *
>> >> * * * * * * * * *
>> * * * * * * * *
>> >> 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...
>> >>
>> >> (stjärnstapeln över en siffra visar hur stark motsvarande överton är)
>>
>> Här glömde du den normala fördelningen 1, 1/3, 1/5, 1/7, 1/9...

Nope. :)

Jag skrev intensiteten, inte amplituden!
Jag försökte nämligen illustrera vad vi verkligen hör.


/mr




------------------------------

Message Number: 13
Date: Sat, 11 Aug 2001 09:05:12 +0200
From: "jesper.bolina.hsb.se"
Subject: Re: Hej allihopa!

>> Syd-SAS: Gärna en glass eller en öl någon dag!

Jag och Vargen jobbar på det vid sidan av listan...

>> Är det någon/några som ska till malmöfestivalen och se Backlash,
>> Statemachine, Neverwood och SPOCK på fredagen den 17/8 på Tältscenen från
>> 1900 och framåt?

Japp! Själv har jag semester så ska vi ses lite innan så går det bra för mig!

jesper





------------------------------

Message Number: 14
Date: Sat, 11 Aug 2001 09:27:09 +0200
From: "m.hagglund.brevet.nu"
Subject: =?ISO-8859-1?Q?fråga?= om frekvens

Nu har jag en fråga:
enligt Nykvist-teoremet (stavas det väl?) måste man reproducera en vågform med en
frekvens som är minst dubbelt så hög som originalet för att få en fullödig kopia.
CD-sampling är 44,1 KHz därför att örat kan uppfatta frekvenser på högst 20 KHz.
Varför använder man då 96K-sampling nuförtiden? Är det för hundar och
fladdermöss? Eller låter det på något sätt bättre? Eller har jag missförstått
alltihop?

/Magnus Robotfighter




------------------------------

Message Number: 15
Date: Sat, 11 Aug 2001 09:17:21 +0200
From: "jesper.bolina.hsb.se"
Subject: Re: Syd-SAS (was Re: Hej allihopa!)

(syd-sas-träff)
>> Vi kanske skulle ha en konsert-samlingspunkt nästa fredag för att sen ha
>> en träff under lugnare former t ex veckan därpå, onsdag 22/8 t ex?

Låter ju som en god idé. Nu ska vi bara samordna oss och bestämma plats! ;) Det
är ju som du sa festival... :/

jesper - körde genom centrum igår *örk*





------------------------------

Message Number: 16
Date: Sat, 11 Aug 2001 11:10:58 +0200
From: "ca4.mac.com"
Subject: Re:=?ISO-8859-1?Q?_fråga?= om frekvens


Det blir lättare att bygga bra filter i A/D-steget.

I princip skulle man kunna nöja sig med att A/D snurrar på 96khz
(eller ännu hellre 192khz som lär låta rätt o.k.) men att allt
därefter görs i 44/48khz.

Såvitt jag vet finns idag (som du helt korrekt misstänker) inget som
säger att när det väl är digitalomvandlat skulle gå att höra nån
skillnad (jag har bara sett två seriösa tester och i inget fall hörde
man nån skillnad).

Sen finns en massa andra tester där man jämför nyare 96/24 utrustning
med äldre 44/24. Men då jämför man inte samma hårdvara så det är
ointressant. Alternativt åtminstone två olika filter.

Digitalt ljud är en djungel som utnyttjas friskt av leverantörerna.
Dom öser gärna på med lättsålda argument typ om megahertz, antal
kanaler och sånt men glömmer att tala om att för att få in allt det
här i en billig burk så skiter man i jitter, dithering och annat
grundläggande.




At 09:27 +0200 2001.08.11, m.hagglund.brevet.nu wrote:
>>Nu har jag en fråga:
>>enligt Nykvist-teoremet (stavas det väl?) måste man reproducera en
>>vågform med en
>>frekvens som är minst dubbelt så hög som originalet för att få en
>>fullödig kopia.
>>CD-sampling är 44,1 KHz därför att örat kan uppfatta frekvenser på
>>högst 20 KHz.
>>Varför använder man då 96K-sampling nuförtiden? Är det för hundar och
>>fladdermöss? Eller låter det på något sätt bättre? Eller har jag missförstått
>>alltihop?
>>
>>/Magnus Robotfighter
>>
>>
>>




------------------------------

Message Number: 17
Date: Sat, 11 Aug 2001 12:01:01 +0200
From: "thomas.roundhouse.se"
Subject: SN76477N - Single Chip synthesizer?

Är det någon på SAS som har byggt denna?

http://www.acc.umu.se/~polarn-p/sas/ESP/chapter2/chapter2.pdf

I så fall - hur låter den?

/Thomas
___________________________________
Thomas Kahn
Mail: mailto:thomas.kahn.nu
ICQ: 19705911
WWW: http://www.kahn.nu
MP3: http://www.mp3.com/kahn



------------------------------