Date: Wed, 29 Jan 2003 17:47:38 +0100
From: "erik.g.mbox301.swipnet.se"
Subject: Re: Bygga egen synth.. ?
>> >>Bäst är som någon sa nåt gammalt keyboard, enmanualsorgel eller
>>elpiano.
>>
>> köp en gammal tramporgel med kandelabrar vettja,
Till min första hembyggda synt använde jag en sån därn lexaxharmonica...
Inga switchar. Fick smälta fast spikar i plasten... inge bra.
Sen dröjde det länge innan jag byggde kbd-synt. Nu bygger jag en polysynt.
Jag använder hela chassiet från en enmanualorgel. Bra keyboard,
bottenplatta,
nätagg, massor gratis. Det är förvånande hur mycket rena synt-kretsar det
finns i
en "modern" orgel; VCA, VCF, choruskretsar,.....
/Erik
_____________________________________________
Erik G
erik.g.mbox301.swipnet.se
http://home4.swipnet.se/~w-49485/
------------------------------
Message Number: 2
Date: Wed, 29 Jan 2003 18:05:56 +0100
From: "than.techno.org"
Subject: SDS800=?ISO-8859-1?Q?_trigg-läckage?
nu har min SDS-800 ballat ur lite igen... jag upptäckte det efter
jag moddat lite, (men det var inga grova moddar och jag ser ingen koppling
mellan modifikationerna och problemet)... Nåväl, problemet är att när man
triggar SnareDrum så triggas Bastrumman svagt... Bastrummans trig-LED blinkar
till och ett "thump" hörs från bastrumman, (alltså inte så som den ska låta,
om man nu inte har ställt in den på att låta "thump"... =)
Först trodde jag det hamnat nåt ledande skräp nånstans på kretskortet mellan
snaredrum och bassdrum, men så var icke fallet... Förstår inte alls hur
triggen kan läcka över sådär! Det enda gemensamma de har är ju
matningen och bruskälla. Kan det vara något med matningen? Kan det vara att de
stora kondingarna i PSU't är trötta?? (kondingarna blir varma när man haft på
den ett litet tag, det ska de väl inte bli?)
Många frågetecken på en gång här... =)
/Jonatan
KYMATICA LABORATORIUM - http://go.to/kymatica
------------------------------
Message Number: 3
Date: Wed, 29 Jan 2003 18:58:17 +0100
From: "daniel.araya.sr.se"
Subject: Vdbef: [sdiy] AES Meeting - Evolver
Intressant info från Synth DIY-listan om hur man designar, programmerar
och bygger en synth nu för tiden.
Längre ner i texten talas det även om att det kan komma att tillverkas
Curtis-chip igen!
/d
>>>> Tim Parkhurst
>>>>
Hello All,
Please forgive me for the rather long post, but last night's AES
meeting
with Dave Smith was VERY entertaining and VERY informative. The Evolver
is
nothing short of revolutionary (IMHO) and learning more about it's
innards
was incredibly inspirational.
Dave gave an informal, but very entertaining talk that covered several
subjects including his new company, synthesizers in general, the
design
philosophy and genesis of the Evolver, and some guesses as to the
future.
Although I'll try not to waste bandwidth with all of my notes, here are
what
I thought were the highlights:
*****Dave Smith Instruments:
"I love being a one-man company. I work out of my house, I don't have a
big
office to pay for, and I don't have to argue with someone or go to
marketing
if I want to change something or add a feature."
"The drawback of being a one-man shop is that it's lonely (laughs).
That's
why I call Roger (Linn) all the time to bounce ideas off him."
"I really like feedback and things that are a little out of control."
http://www.davesmithinstruments.com
*****The synth industry:
"25 years ago, one guy could do everything. Things were more
'hardware'
oriented. Along came the DX7 and that era, and all of the sudden you
needed
very large investments in custom chips and lots of software. Now,
things are
coming back to the point where a one-man operation can work. I do web
searches for parts and price quotes, download part spec sheets, I
outsource
the manufacturing, and all the PCB layout and software writing is done
with
relatively cheap tools that run on a fast, cheap PC."
"I didn't want to do another retro analog synth. I wanted something
with a
LOT of personality. I didn't want to do another software synthesizer
either.
All the software synthesizers now seem to have a certain 'sameness' to
them.
Software is definitely the wave of the future, but it's just not the
same. I
wanted a neat little box to hold. I see a lot of room in the future to
explore the combination of analog and digital hardware."
"There are several problems with making a software synthesizer. For
one, for
every soft synth you sell, you give away ten (referring to piracy).
Also,
anyone who graduates from college can write a software
synthesizer...and
half of them are! And the biggest problem is the OS. You spend half
your
time porting to this OS and then that OS and this driver and that
driver. A
lot of times, software has problems that are completely out of your
control.
PCs crash, Macs crash, they all crash. (Holds up Evolver) This doesn't
crash. It runs all the time, and it'll still run five or ten or twenty
years
from now."
"There is NO way you could get everyone to agree on what should be
included
in a MIDI 2.0 spec. I don't think it will ever happen."
*****Evolver:
Notes: Dave uses Eagle for PCB layout, 18 series PIC micros (programmed
in
C), Analog Devices 2191 DSP programmed in fixed-point mode ("If I had
it to
do over again, I'd do it in floating-point," said Dave).
"I was amazed by how easy it was to get into all this. So many
manufacturers
help you with application notes and things. Like the switcher. I had
to
design a switching power supply, all I did was copy stuff from ap
notes.
They say 'do this, use this part, lay out the board like this, and
it'll
work.' So I did that, and it worked!"
The 48kHz coming off the CODEC was the biggest emission problem when
doing
FCC and CE testing. The Evolver had to go through twice, which ended
up
costing about six thousand dollars.
The Evolver uses a wall wart for AC conversion. The benefits of this
are
1) It's very easy to use the unit overseas. The wall wart works from
100VAC
to 240VAC and includes three different plug adaptors. Dave has shipped
to
over twenty countries. About 40% of Evolvers are shipped overseas.
2) You don't have to apply for UL certification if you use a
pre-approved
wall wart. Apparently this is the main reason for their popularity.
Simple wave sequencing can be done with the two digital oscillators.
Dave
used the waves from the VS. New waves can be downloaded through SysEx,
although there is currently no editor/converter program available.
There are four sixteen-step sequencers that can run simultaneously.
Each one
can control the pitch of a different oscillator! Unfortunately, the
sequencers cannot control external equipment. Dave said he really
didn't
think anyone would want to use such a simple sequencer to control
other
stuff, but he's been surprised by how many people have asked for this
capability. This will probably be added in the near future, as the
firmware
can be upgraded through SysEx.
The sound chain goes DSP -> D/A -> Analog (VCO, VCF, VCA) -> A/D
There are two feedback loops (with a tunable delay) that go from the
A/D
back to the D/A. These loops can also act as oscillators (great for
Karplus-Strong stuff). Check the signal path at
http://www.davesmithinstruments.com/downloads/signal_flow.pdf
There are two ICs labled "Marion" in the Evolver. Apparently, these
were
designed by Doug Curtis for a Tom Oberheim project that never got off
the
ground! Dave says he has a source to fab new chips when these units run
out
(in about a year and a half). He also mentioned briefly that Doug may
be
producing and reissuing some of the old Curtis chips again.
There are NO TRIMMERS on the Evolver PCB! All analog trimming and
tuning is
done digitally. It is a VERY clean layout, and amazingly compact for
what it
includes. There is a picture on the Dave Smith Instruments web site
for
those who want to see.
********************************************
All in all, it was a very entertaining evening. The Evolver sounds
AMAZING!
Dave did demos with a single Evolver sitting on a desk. No keyboard,
no
outboard effects, nothing. It was hard to believe that all that sound
was
coming out of a single monophonic synth!
One quote from Roger Linn that I thought was interesting. "I try not to
use
any components that I can't get out of the Digi-Key catalog. They have
a lot
of stuff in stock, you can get it in a day or two if you need it, and a
lot
of times they can beat the price of the big distributors." All in all,
I
think we live in a GREAT time to be a Synth DIY geek!
Tim Servo
"Imagination is more important than knowledge." - Albert Einstein
***************************************************************************
This message is confidential. The information contained in
this e-mail message is intended only for confidential use of the
recipient(s) named above. If the reader of this message is not the
intended
recipient or an agent responsible for delivering it to the intended
recipient, you are hereby notified that you have received this document
in
error and that any review, dissemination, distribution, or copying of
this
message is strictly prohibited. If you have received this
communication in
error, please notify us immediately by e-mail, and delete the original
message.
***************************************************************************
------------------------------
Message Number: 4
Date: Wed, 29 Jan 2003 19:09:52 +0100
From: "terje.winther.notam02.no"
Subject: chipforbrains
Kj¯pte CEM chip fra chipforbrains på ibaby.
Det tok litt lang tid, men alt ordnet seg greit til slutt.
tw. :)
------------------------------
Message Number: 5
Date: Wed, 29 Jan 2003 19:34:35 +0100
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
From: "mr.analogue.org"
Subject: Integratorkondingars linearitet?
Date: Wed, 29 Jan 2003 12:53:14 +0100
>> Häpp!
Häppers!
>> Hur har vi det med egenskaperna hos våra kära integratorkondingar
>> som vi så gladeligen laddar upp och ur, vareviga liten period i våra
>> oscillatorer - beter de sig linjärt och fint som de ska, eller
>> finns det gränser?
Visst finns det gränser, det gör det alltid...
>> Jag tänker främst på om det spelar nån större roll hur långt man laddar
>> upp dem innan man laddar ur dem igen. Man skulle kunna tänka sig att en
>> konding laddas nästan ända upp till 15 V matningsspänning innan den
>> laddas ur, och man skulle kunna tänka sig att den bara laddas upp till
>> nån enstaka volt.
Den del där dessa egenskaper huvudsakligen ligger är i dielektret. Har du ett
väldigt olinjärt dielektrum, vilket är vanligt när man vill ha väldigt hög
relativ kapacivitet så som t.ex. flera keramer har, så kommer spänningarna
givetvis göra skillnad. Du kan då mättnad i dielektret, på samma sätt som man
får i magnetiska material, och då beter sig dielektret allt mer som vakuum men
med den skillnaden att man nu ligger bra närmare genombrott.
Märkspänningen är en god indikator på vilka spänningar man skall hålla sig
till. De plastkondensatorer vi tenderar bruka har ganska låg relativ
dielektrisk konstant (typ 2-3 sisådär), och har låga förluster, vilket också
är en hint om att de är rätt hyfsat linjära. Drämmer du till med en teflon
eller polypropylen konding så skall du fasiken inte kunna hitta mycket
distorsion. En keram-konding, tantal eller lyt kan däremot ha rätt omfattande
distorsion dock.
I detta sammanhang skall sägas att det finns många olika keramer med många
olika egenskaper. Ett problem med många keramer är temperatur-stabiliteten.
En annan effekt med kondensatorer är minneseffekten, vilken också är en effekt
av olinjariteter. Minneseffekten kan vara förödande för sample-and-hold då ett
gammalt värde kan läcka kvar fast man "tömt" den. Återigen är kondingar så som
teflon, polypropylen, polystyren och även gamla hederliga glimmer-kondingar
intressanta.
>> I det senare fallet känns det som att brus och imperfektionerna i
>> resten av kretskonstruktionen inverkar mer och skulle kunna ge sämre
>> resultat och stabilitet, men om man istället laddar upp den jättelångt
>> kanske kondingen i sig börjar bete sig ickelinjärt så att spänningen
>> över den inte längre växer som en fin spikrak linje när man laddar upp
>> den med konstant ström? Eller om t o m kringkretsarna får svårt att
>> bibehålla lineariteten...
Låga nivåer är inte trevligt. Framförallt för låga frekvenser där det är som
så att just vissa störningar ökar kraftigt med just låga frekvenser.
>> Så vad säger ni, inom vilket område är det vettigt att låta
>> integratorkondingens spänning svänga, och varför?
5-15 V torde inte vara något problem allt som oftast.
>> När börjar något bete sig fel och ge trackingproblem eller fel vågform?
Med bra val av konding så är problemen rätt minimala, men det går alltid att se
temperaturberoenden på frekvensen. Vågformen blir alltid defekt, så det är väl
ingen som reagerar på de små deviationerna.
>> /mr - svänger sig med oscillatortankar
Rundgång?
MVH
Magnus
------------------------------
Message Number: 6
Date: Wed, 29 Jan 2003 19:38:40 +0100
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
From: "polarn-p.acc.umu.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
Date: Wed, 29 Jan 2003 14:56:32 +0100
>> Tjaba!
>>
>> Så här rakt ur huvet borde det inte spela så stor omedalbar roll eftersom
>> OPn driver ju en konstant ström i kondingen, strömmen är ju samma som
>> strömmen genom motståndet på ingången.
OPn driver väl egentligen ingen ström, men matar på med ström för att
kompensera spänningsändringen. I en oscillator är det ju expo-trissorna som
drar en ström ur kondingen.
>> Hade kondingen någon större inverkan på integratorn så skulle den ju ge en
>> exponentkurva, och det gör den ju inte för då skulle
>> analogimaskinmatematikerna bli griniga! :-) Kondingen är ju till sin själva
>> natur ickelinjär...
Mja, Nja... inte luft eller vakuum-kondingar. Trycker du in ett dielektrum
däremot så håller jag med.
>> Vad man ju kan undra är om kapacitansen har någon spänningsberoende
>> ickelinjäritet som sålunda kommer att bryta o bända i tidskonstanten och
>> därigenom påverka oscillatorns frekvensstabilitet. Ett svagt frekvensskift
>> synkat till vågformen, hmmm... Nån form av fasdistorsion, typ... Argghh!
>> Casio! :-D
>>
>> Men vill vi ha absolut stabila oscillatorer? :-)
Aj då... DET blir en utmaning det!
MVH
Magnus
------------------------------
Message Number: 7
Date: Wed, 29 Jan 2003 19:50:14 +0100
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
From: "polarn-p.acc.umu.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
Date: Wed, 29 Jan 2003 16:15:00 +0100
>> Arrghhh!
>> Eudora-HELVETE vurpade just när jag skrivit ett svar... :-(
>>
>> Nå, alltså en konding är ju till sin själva natur olinjär, och behagar
>> halka runt efter någon slags logkurva.
APP APP APP APP!
Det är inte KONDINGEN som sådan som har denna egenskap, utan det är så vissa
kopplingar beter sig när de har en konding där - vilket är en helt annan sak.
Dessutom är denna exponential-kurva på urladdning del av den LINJÄRA
egenskapen!
För att lyfta in en gnutta matte-kunskaper så är det så att en konding och ett
motstånd bildar tillsammans ett första gradens diffrential-ekvationssystem där
den exponentiella kurvan ingår i den generella lösningen. Helt linjärt dock!
Det är skillnad på linjärt i bemärkelse distorsion och linjärt i bemärkelse av
kurv-form.
>> Men om kondingen på integratorvis sitter i återkopplingen runt en
>> operationsförstärkare så kommer ju själva op:n att hålla i tyglarna för
>> kondingens uppladdning. Uppladdningsströmmen i detta fall är ju konstant,
>> och lika med den ström som går in i kopplingen via resistorn. Alltså blir det
>> tvångslinjärt för mister konding när op chefar, oavsett vad C tycker om
>> saken.
MNJA... det blir så för att kopplingen korrekt ändrar spänningen för den andra
änden, och då får diff-ekvationen en rak kurva i tidsdomänen.
>>
>> C
>> +----||-->-+
>> | i |
>> R | |\ |
>> o->-vvvv--+---|-\ |
>> i | >---+----o
>> +---|+/
>> | |/
>> |
>> _|_
>>
>> Alltså vad jag menar är att kondingens ickelinjäritet inte borde spela
>> någon roll. Spänningen ut blir ändå linjär.
>> Eller vad var det vi var på jakt efter egentligen?
Du beskriver och försöker jämföra två linjära system, så det blir svårt att
urskilja vilket av dem som är "linjärare"! ;O)
>> De enda gränser vi har att bry oss i är väl när op:n går i golvet eller taket.
>> Men alltså, hmmm...
>> Vad kan vara ickelinjärt i en konding? Kapacitans som funktion av spänning
>> är väl alltså det intressanta i den här frågan.
>> Den olinjäritet jag talade om innan är ju den exponentiella
>> uppladdningskurvan, men den spelar ju ingen roll i integratorkopplingen.
>>
>> Intressant tanke, hur mäter man det?
>>
>> Att kapacitansen kan variera m.a.p. temperatur och ålder är ju väl känt.
>> Om man öser på med massor med volter i tråden så borde det bli genomslag
>> och då jäklar skall ni få se på kapacitansändring! :-)
Japp!
Nä, svaret på frågan ligger i den materialkunskap som krävs för att förstå vad
som händer i dielektret och vad som egentligen gör det till ett dielektrum
till att börja dagen med.
Egentligen borde Mattias som fysiker kunna detta ...
>> Nå, om fasen skulle sacka, så har vi ju iallafall det som Casio kallar
>> fasdistorsion i sina CZ-burkar.
>> Jag hade manualsidan skannad förut, där de visar prexis hur, men jag tycks
>> ha hystat iväg den...
>>
>> Hmmm
>> Nu vill jag gå hem men jag får inte för jag har inte jobbat klart men
>> sitter och grunnar på en integrator istf en tentauppgift! :-P
Det är inte så att du skall göra en tentauppgift om integratorkondingar? ;-D
Det är inte att skämmas över, så har mången lärare gjort förr! ;O)
MVH
Magnus
------------------------------
Message Number: 8
Date: Wed, 29 Jan 2003 20:52:51 +0100
From: "mr.analogue.org"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
Magnus:
>> >> C
>> >> +----||-->-+
>> >> | i |
>> >> R | |\ |
>> >> o->-vvvv--+---|-\ |
>> >> i | >---+----o
>> >> +---|+/
>> >> | |/
>> >> |
>> >> _|_
>> >>
>> >> Vad kan vara ickelinjärt i en konding? Kapacitans som funktion av
>> spänning
>> >> är väl alltså det intressanta i den här frågan.
>>
>>Nä, svaret på frågan ligger i den materialkunskap som krävs för att förstå vad
>>som händer i dielektret och vad som egentligen gör det till ett dielektrum
>>till att börja dagen med.
>>
>>Egentligen borde Mattias som fysiker kunna detta ...
Klart jag kan, jag kan härleda hela världen ur Einsteins och Maxwells
formler... :-P
Men som sann fysiker räknar jag alltid utan siffror, så om det är vid
5 V, 50000000 V eller 0,0000000000000000005 V som det blir märkbart
ickelinjärt har jag ingen aaaaaning om. Men jag vet exakt vad som händer
där!!! ;-)
OK, kondingen klarar antagligen våra normala syntspänningar utan att bete
sig ofint. Men hur är det med kringkretsarna i en typisk oscillator? Är det
nåt angränsande krets som börjar smått böja sina ben eller bli lätta på
foten? ;) Speciellt, hur beter sig OPampar nära matningsspänningarna?
/mr
------------------------------
Message Number: 9
Date: Wed, 29 Jan 2003 21:03:26 +0100
From: "polarn-p.acc.umu.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
Hupp
At 19:50 2003-01-29 +0100, you wrote:
>>För att lyfta in en gnutta matte-kunskaper så är det så att en konding och ett
>>motstånd bildar tillsammans ett första gradens diffrential-ekvationssystem där
>>den exponentiella kurvan ingår i den generella lösningen. Helt linjärt dock!
Hrmpf jag har inte hanterat en differentialekvation sen sista
mattetentan... :-)
>>Det är skillnad på linjärt i bemärkelse distorsion och linjärt i bemärkelse av
>>kurv-form.
Och anatomi... ;-) Jaha vadfan jag tror inte det är första gången vi talat
om heeelt olika saker. Ibland hjälper bara en svart tavla eller en servett
på akkurat har jag lärt mig.
Det är en rykande åtgång på servetter på jobbet. Skall man diskutera något
med en kollega är det dödfött att ta det bokstavsledes, det är
servett-grafik som gäller!
>>MNJA... det blir så för att kopplingen korrekt ändrar spänningen för den andra
>>änden, och då får diff-ekvationen en rak kurva i tidsdomänen.
Jahaja jag fick då en alldeles rak kurva sist jag kopplade upp en
integrator och det alldeles utan att bry mig i någon diffekvation! :-) Sen
slog op i taket och då var det dags att rota fram en fet och en 311 och...
>:-) Hoppsan, den känner vi igen!
Sen satt vi och analogimaskinade oss och integrerade en pulsvåg och så
differentierade vi den igen och försökte komma tillbaks till en pulsvåg och
hej vad många skojiga olikheter mellan op man kan upptäcka på det viset!
>>Du beskriver och försöker jämföra två linjära system, så det blir svårt att
>>urskilja vilket av dem som är "linjärare"! ;O)
Jag har fortfarande inte lärt mig att jag inte skall försöka tala något som
har med matematik och göra. Det ger ungefär samma resultat som när jag
försöker tala franska... ;-D hehehehe
Vafaaaan man kan ju inte GESTIKULERA via epost! *muttermutter*
>>Nä, svaret på frågan ligger i den materialkunskap som krävs för att förstå vad
>>som händer i dielektret och vad som egentligen gör det till ett dielektrum
>>till att börja dagen med.
Men jag kom ju med en till fråga; finns det någon smart metod för att rent
praktiskt _mäta_ på en konding dess kapacitans som funktion av spänningen.
Någon form av koppling till dielektrikumet, javisst...
Är denna egenskap önskad/oönskad i en oscillator, eller är den så försumbar
så dess effekt inte ens är värd att diskutera? Kan en sådan ickelinjäritet
förstärkas och kontrolleras och ge någon intressant effekt?
>>Det är inte så att du skall göra en tentauppgift om integratorkondingar? ;-D
>>Det är inte att skämmas över, så har mången lärare gjort förr! ;O)
Om jag skulle ge en sån uppgift på DEN HÄR kursen så skulle de undra! Den
har liksom med helt andra saker att göra.
Undertecknad sysslar ju lika mycket med humanism, konst, filosofi och annat
svårkvantifierbart som med teknik.
Mina diskontinuiteter i formell räknekonst har att göra med att jag behövt
minnesarean till en massa andra ickelinjära tankebanor. När jag menar
linjärt, så refererar jag för det mesta till den räta linjens ekvation...
Men inte ens den är särskilt rak för mig längre efter et år på den gröna
linjen %-)
Apropå ickelinjäriteter och upp- och urladdingar...
Hur pass linjär, i vilket avseende det än vara må, är en neonlampa? Alltså
en sån där som man hittar i trapplysen och glimtändare?
Alltså hur stabil är tändspänningspunkten på en sån?
Någon form av konding som uppladdas av en ström som drivs av en triod...
och så en neonlampa som laddar ur när tändspänningen uppnås... Hohohoho rör
är inte särskilt praktiskt, men bizarrt... Spänningsstyrning in på
triodgallret bara... det lär inte heller vara helt linjärt... :)
P
....yrar i väntan på att tvättmaskinen skall bli klar...
_Patrik Eriksson the Mad Inventor_____________________
patrik.encounter.nu
090-774585 . 070-3115109
http://www.encounter.nu/patrik/
_________________________________________________
" the dark religions are departed and sweet science reigns"
------------------------------
Message Number: 10
Date: Wed, 29 Jan 2003 21:28:41 +0100
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
From: "mr.analogue.org"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
Date: Wed, 29 Jan 2003 20:52:51 +0100
>> Magnus:
>> >> >> C
>> >> >> +----||-->-+
>> >> >> | i |
>> >> >> R | |\ |
>> >> >> o->-vvvv--+---|-\ |
>> >> >> i | >---+----o
>> >> >> +---|+/
>> >> >> | |/
>> >> >> |
>> >> >> _|_
>> >> >>
>> >> >> Vad kan vara ickelinjärt i en konding? Kapacitans som funktion av
>> >> spänning
>> >> >> är väl alltså det intressanta i den här frågan.
>> >>
>> >>Nä, svaret på frågan ligger i den materialkunskap som krävs för att förstå
>vad
>> >>som händer i dielektret och vad som egentligen gör det till ett dielektrum
>> >>till att börja dagen med.
>> >>
>> >>Egentligen borde Mattias som fysiker kunna detta ...
>>
>> Klart jag kan, jag kan härleda hela världen ur Einsteins och Maxwells
>> formler... :-P
Mja, inte riktigt HELA världen, men rätt mycket hänger på den tråden.
>> Men som sann fysiker räknar jag alltid utan siffror, så om det är vid
>> 5 V, 50000000 V eller 0,0000000000000000005 V som det blir märkbart
>> ickelinjärt har jag ingen aaaaaning om. Men jag vet exakt vad som händer
>> där!!! ;-)
Antar att du är en tung missbrukare av Kerr-effekten...
>> OK, kondingen klarar antagligen våra normala syntspänningar utan att bete
>> sig ofint.
Japp. Eller tillräckligt väl för att vi skall rycka på axlarna åt det.
>> Men hur är det med kringkretsarna i en typisk oscillator? Är det
>> nåt angränsande krets som börjar smått böja sina ben eller bli lätta på
>> foten? ;) Speciellt, hur beter sig OPampar nära matningsspänningarna?
Det skiljer. Vissa op-ampar funkar inom nästan hela rail-to-rail området andra
kan det vara kanske flera volt från rail (typiskt äldre op-amp modeller).
Håller man någon volts marginal borde det vara lungt.
Ingångssidan har dock viss dist, men sneställer man inte ingångssteget för
mycket så skall det vara fint.
MVH
Magnus
------------------------------
Message Number: 11
Date: Wed, 29 Jan 2003 21:44:29 +0100
From: "mr.analogue.org"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet? + annat
magnus:
>> >> >>Egentligen borde Mattias som fysiker kunna detta ...
>> >>
>> >> Klart jag kan, jag kan härleda hela världen ur Einsteins och Maxwells
>> >> formler... :-P
>>
>>Mja, inte riktigt HELA världen, men rätt mycket hänger på den tråden.
Det var ett liiitet rågat lastbilslass ironi inblandat här... ;)
(Kom att tänka på Hans Desaixs föreläsning i Elektromagnetisk fältteori
(jäkligt kul kurs f ö) när han äntligen kom till Maxwells fyra berömda
ekvationer och utbrast i ett rus av insnöad fascination att om vi lärde oss
dessa ekvationer och ett par till, så kunde vi "förstå och förklara allt i
hela världen".)
>>Antar att du är en tung missbrukare av Kerr-effekten...
Inte vad jag vet.
>> >> OK, kondingen klarar antagligen våra normala syntspänningar utan att bete
>> >> sig ofint.
>>
>>Japp. Eller tillräckligt väl för att vi skall rycka på axlarna åt det.
Men om man rycker på t ex tidsaxeln borde det väl bli problem igen? ;-P
>> >> Men hur är det med kringkretsarna i en typisk oscillator? Är det
>> >> nåt angränsande krets som börjar smått böja sina ben eller bli lätta på
>> >> foten? ;) Speciellt, hur beter sig OPampar nära matningsspänningarna?
>>
>>Det skiljer. Vissa op-ampar funkar inom nästan hela rail-to-rail området andra
>>kan det vara kanske flera volt från rail (typiskt äldre op-amp modeller).
>>
>>Håller man någon volts marginal borde det vara lungt.
OK... men hur är det i de fall då man inte kan hålla marginal - dvs när man
gör sig en komparator som slår hejvilt mellan ändlägena? Vad slår den
mellan, och hur? Är den supersnabb eller "fastnar" den lite i ändlägena?
Och vad skiljer en OPamp från en dedikerad komparatorkrets?
Etc.
>>Ingångssidan har dock viss dist, men sneställer man inte ingångssteget för
>>mycket så skall det vara fint.
Jag får helt enkelt låna pappas vattenpass.
/mr
------------------------------
Message Number: 12
Date: Wed, 29 Jan 2003 21:57:56 +0100
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
From: "polarn-p.acc.umu.se"
Subject: Re: Integratorkondingars linearitet?
Date: Wed, 29 Jan 2003 21:03:26 +0100
>> Hupp
Hupp!
>> At 19:50 2003-01-29 +0100, you wrote:
>>
>> >>För att lyfta in en gnutta matte-kunskaper så är det så att en konding och
>ett
>> >>motstånd bildar tillsammans ett första gradens diffrential-ekvationssystem
>där
>> >>den exponentiella kurvan ingår i den generella lösningen. Helt linjärt dock!
>>
>> Hrmpf jag har inte hanterat en differentialekvation sen sista
>> mattetentan... :-)
Så du är alltså inte mannen att diskutera 11-dimensionella vågfenomen med?
Faaan också! ;O)
>> >>Det är skillnad på linjärt i bemärkelse distorsion och linjärt i bemärkelse
>av
>> >>kurv-form.
>>
>> Och anatomi... ;-)
Jappers!
>> Jaha vadfan jag tror inte det är första gången vi talat
>> om heeelt olika saker. Ibland hjälper bara en svart tavla eller en servett
>> på akkurat har jag lärt mig.
Vit tavla! Glöm inte den vita tavlan!
Akkurat besöktes så sent som igår kväll, tillsammans med en annan föredetta
Lule-bo!
>> Det är en rykande åtgång på servetter på jobbet. Skall man diskutera något
>> med en kollega är det dödfött att ta det bokstavsledes, det är
>> servett-grafik som gäller!
Jag har fortkvarande kvar en servett som herrn har ritat en hälsning till den
då sängliggandes Hans Åkerman... står att finna som scanning här någonstans...
>> >>MNJA... det blir så för att kopplingen korrekt ändrar spänningen för den
>andra
>> >>änden, och då får diff-ekvationen en rak kurva i tidsdomänen.
>>
>> Jahaja jag fick då en alldeles rak kurva sist jag kopplade upp en
>> integrator och det alldeles utan att bry mig i någon diffekvation! :-)
Jajamensann! ;O)
Det är det fina med elektronik, du behöver inte nödvändigtvis veta allt om hur
det funkar för att det skall funka helt OK för vissa användningar, men ju mer
man vet dessto bättre prylar kan man tänkas koka ihop.
>> Sen slog op i taket och då var det dags att rota fram en fet och en 311
>> och... >:-) Hoppsan, den känner vi igen!
Jappers! ;O)
>> Sen satt vi och analogimaskinade oss och integrerade en pulsvåg och så
>> differentierade vi den igen och försökte komma tillbaks till en pulsvåg och
>> hej vad många skojiga olikheter mellan op man kan upptäcka på det viset!
Oja! Jag har funnit mig sittandes och integrerar och diffrentiera vågformer i
huvudet under besök på Akkurat:et i herrarnas sällskap.
>> >>Du beskriver och försöker jämföra två linjära system, så det blir svårt att
>> >>urskilja vilket av dem som är "linjärare"! ;O)
>>
>> Jag har fortfarande inte lärt mig att jag inte skall försöka tala något som
>> har med matematik och göra. Det ger ungefär samma resultat som när jag
>> försöker tala franska... ;-D hehehehe
>> Vafaaaan man kan ju inte GESTIKULERA via epost! *muttermutter*
>>
>> >>Nä, svaret på frågan ligger i den materialkunskap som krävs för att förstå
>vad
>> >>som händer i dielektret och vad som egentligen gör det till ett dielektrum
>> >>till att börja dagen med.
>>
>> Men jag kom ju med en till fråga; finns det någon smart metod för att rent
>> praktiskt _mäta_ på en konding dess kapacitans som funktion av spänningen.
>> Någon form av koppling till dielektrikumet, javisst...
Klart det finns!
En programmerbar nätverkare med DC utgång låter som en farlig utgångspunkt, och
det är precis vad jag har här... ;O)
Man måste bygga en liten enkel rigg så att man DC kopplar in spänningen via en
spole och AC kopplar in transmissions/reflektionskittet och gör S11 mätningar
vid olika spänningar.
>> Är denna egenskap önskad/oönskad i en oscillator, eller är den så försumbar
>> så dess effekt inte ens är värd att diskutera?
Väljer du inte sjuka kondingar är det med all säkerhet det senare. Jag har då
aldrig haft anledning att tänka på det som en allvarlig effekt och de problem
som jag sett kan härledas till andra egenskaper i kopplingen.
>> Kan en sådan ickelinjäritet förstärkas och kontrolleras och ge någon
>> intressant effekt?
Klart du kan. Om du lägger på en saftig DC offset så kan det nog hända saker,
men jag undrar om det är så lämpligt i oscillatorer. Du kan kanske få lite
övertoner, men jag undrar om det är så himla spännande. Pröva att mätta lite
spolar istället vet jag...
>> >>Det är inte så att du skall göra en tentauppgift om integratorkondingar? ;-D
>> >>Det är inte att skämmas över, så har mången lärare gjort förr! ;O)
>>
>> Om jag skulle ge en sån uppgift på DEN HÄR kursen så skulle de undra! Den
>> har liksom med helt andra saker att göra.
>> Undertecknad sysslar ju lika mycket med humanism, konst, filosofi och annat
>> svårkvantifierbart som med teknik.
Där ser man. Men för sådant folk är ju ett litet kretsschema rent abstrakt
konst i teknikernas fikonspråkform. The Zen of integrator caps!
>> Mina diskontinuiteter i formell räknekonst har att göra med att jag behövt
>> minnesarean till en massa andra ickelinjära tankebanor. När jag menar
>> linjärt, så refererar jag för det mesta till den räta linjens ekvation...
>> Men inte ens den är särskilt rak för mig längre efter et år på den gröna
>> linjen %-)
Grön kvist menar du kanske? Kvistar är inte särskilt linjära... de är XXX
>> Apropå ickelinjäriteter och upp- och urladdingar...
>> Hur pass linjär, i vilket avseende det än vara må, är en neonlampa? Alltså
>> en sån där som man hittar i trapplysen och glimtändare?
>> Alltså hur stabil är tändspänningspunkten på en sån?
HoHoHo... LINJÄR??? Men du min skapare! Nä, linjär skulle jag inte kalla den!
Det är onda saker det där. Du kan göra oscillatorer och frekvensdelare med dem
givet bara en liten handfull passiva komponenter. Jag har en elorgel här hemma
som funkar efter den principen. Några rör som förstärkare och någon trissa som
förstärkare i filter/vibrato-funktionen om jag minns rätt.
>> Någon form av konding som uppladdas av en ström som drivs av en triod...
>> och så en neonlampa som laddar ur när tändspänningen uppnås... Hohohoho rör
>> är inte särskilt praktiskt, men bizarrt... Spänningsstyrning in på
>> triodgallret bara... det lär inte heller vara helt linjärt... :)
Knappast. Pentoder används för att man har två extra galler som linjariserar
upp det, och ändå har man ett olinjärt förhållande att leka med.
>> ...yrar i väntan på att tvättmaskinen skall bli klar...
Lycka till... torkningen lär ju gå fort... det har varit EXTRA tort i Stockholm
idag... byxorna har varit elektrostatiskt limmade mot benen hela dagen...
MVH
Magnus
------------------------------